Inledning

Hökhult är i sin nuvarande omfattning inte särskilt gammalt, det kom till i samband med laga skiftet av Sonebo på 1870-talet. Hökhult ligger i byns nordvästra hörn och gränsar i väster mot Krogsfall, en uddagård, och i öster mot Gammelsbo, den Sonebogård som tillskiftades marker längst i norr. Soldaten som bodde på Hökhult var grenadjär nr 88 vid Kinds kompani av 1sta Livgrenadjärregementet som hade övningsfält på Malmen i Linköping. Rotegård var Sonebo Frälsegård.

Hökhult som soldattorp är dock betydligt äldre. Med säkerhet var det med från indelningsverkets början på 1680-talet, och från det tidigaste torpsyneprotokollet 1687 vet vi att husen då var färdiga. Namnet Hökhult finns enligt Aineström från 1696, men sannolikt är det lika gammalt som torpet. Granntorpet Jemte, som var Skattegårdens soldattorp är något decennium yngre. Namnet Jemte är unikt, är det helt enkelt torpet som låg "jämte" (=intill) Hökhult? Dess rotenummer var 89. Genom torpsyneprotokollet från 1687 får man reda på vad som fanns på Hökhult när det var färdigt:

211 Soldaten Olof Tuppe är Död

Torpet på Sånebo ägor. Huussen alle sam-

man färdige, Åker, Eng och Kålgård med

torpet väll inhägnat, mulbete finnes

är helt färdigt.

Bykartorna över Sonebo ger en bild av hur bygden såg ut före laga skiftet. Det finns två kartor, storskifteskartan av år 1793 och laga skifteskartan av år 1866-70 Att marker och bebyggelse var helt annorlunda än i dag ser man omedelbart.

.

1793 återfinns Gammelsbo som torp - av namnet och läget att döma kan bosättningen dock mycket väl vara lika gammal som Sonebo - och de två soldattorpen som ligger på backen några hundra meter västerut. Degerudden finns men inget av torpen Sundstorp, Sundsmåla eller Fridhem. Dessa har tillkommit på 1870 års karta, som dessutom är mer detaljerad:

Ytterligare upplysningar om marklotter och byggnader finns i skifteshandlingarna. Särskilt intressant är naturligtvis torpet Sundstorp som är beläget på åkern söder om nuvarande Hökhultstugan Gamla fruktträd samt ålderdomliga kanelrosor påminner ännu om att det funnits bebyggelse på denna plats.

Laga skiftet, som genomfördes 1872-74, kom att innebära att soldattorpet Hökhult flyttades till Sundstorp och Jemte till Fridhem som ligger uppe i skogen. Allt flyttades. De rester av en murstock som finns på berget ca fem meter norr om vägen härstammar förmodligen inte från soldattorpen, som låg söder om vägen, utan från en annan stuga som lär ha funnits här. Ännu en förändring i trakten var att en av Sonebogårdarna utflyttades till Gammelsbo.

Torpsyneprotokoll som upprättades när torpen besiktigades av befäl och roteansvarig kan ge upplysningar om byggnaderna. Utöver det allra äldsta från 1687 saknas tyvärr allt vad protokoll heter för hela Kinds kompani ända till 1800-talets andra decennium, och det som därefter finns är för Hökhults del inte särskilt upplysande.

Vilka soldaterna varit får man reda på i arméns GeneralMönstringsRulla (GMR). Människorna som bodde i gårdar och torp hittar man i husförhörslängder och annan dokumentation som kyrkan var skyldig att föra. För Tjärstads församling finns kyrkoförhörslängderna dock först med 1800-talet inträde varför det inte gått att få grepp om soldaternas familjer under tidigare sekler.

Breddande läsning finns i "Kungl. Första Livgrenadjärregementets historia" och i Norrakindaboken, där bygdens eminente hembygdsforskare Paul Aineström skrivit kapitlet "Befolkningen och bebyggelsen". Och nyligen kom Gloria Anderson Richerts bok med bl a en livfull skildring av anfäders liv på Hökhult! Se vidare avsnittet "Källor och lästips".